Det känns som ett farväl
Jag vill börja med att säga, jag har träningsvärk i magen och armarna.
Den makapären vi har här hemma är faktiskt effektiv =)
Nu har Bella (min brors flickvän) varit här. Hon kom hit vid halv tolv och vi satt och snackade om Daniel och allt som har hänt. Tycker faktiskt det är skönt att hon finns, med tanke på att hon är den enda kontakten vi har med Daniel. Hon berättar hur han mår och allt det där.
Hon hämtade hans kläder. Det är ju bra att han hade kläder här och så, så att han har något att klä på sig menar jag.
Men ändå känns det bara som ett långsamt farväl(ja, från låten). Men iallafall. Hon ska komma och hämta grejer som är hans också för han vill inte komma själv.
Då känns det ännu mer som ett farväl. Jag menar, om han har alla sina grejer, så kanske man aldrig mer får träffa honom?
Så ska jag inte tänka, jag vet. Men det har aldrig varit så nära innan. Han har inte brytt sig om sina grejer förrän nu när han måste hämta dom. Eller ja, Bella måste hämta dom.
Men vad ska man göra? Vi måste ju bli av med hans grejer med tanke på renoveringen.
Varför känns det som om jag aldrig mer kommer få prata med honom?
Jag vet att han pratar om oss, att han saknar oss och att han älskar oss. Och att han skäms över vad han har gjort, att det är därför han inte vill träffa oss. Men han vet väl att vi älskar honom? Att det kanske tar tid, men om han bevisar att han vill ändra på sitt liv, och gör det, att vi kommer förlåta honom så småningom?
Jag älskar min bror och vill ha tillbaka honom som den han var. Inte som han är nu.
Man får väl hoppas på att det blir bättre i framtiden.
Idag kommer Emma och Anton =) Måste städa lite och ställa upp extrasängen (PUST!) så att det är färdigt innan dom kommer. Känns bättre så.
Jag är hungrig. Åt ett knäckebröd precis men är inte mätt, haha..
Imorgon fyller min kära mor 47 år. Det ska vi fira! Och så kommer Hampus och Sara också =D
Trevligt trevligt =)
Hmm. Om jag skulle träna lite på den där grejen? Först måste jag nog äta ett till knäckebröd, så jag får lite mer energi, haha. Träningsvärk e bra, då vet man att man har jobbat bra. Även om det kanske inte var så länge! Mohaha.
Nej, nu ska jag ta tag i mitt liv för dagen!
Jag saknar dig. Kom tillbaka, jag väntar. <3
Den makapären vi har här hemma är faktiskt effektiv =)
Nu har Bella (min brors flickvän) varit här. Hon kom hit vid halv tolv och vi satt och snackade om Daniel och allt som har hänt. Tycker faktiskt det är skönt att hon finns, med tanke på att hon är den enda kontakten vi har med Daniel. Hon berättar hur han mår och allt det där.
Hon hämtade hans kläder. Det är ju bra att han hade kläder här och så, så att han har något att klä på sig menar jag.
Men ändå känns det bara som ett långsamt farväl(ja, från låten). Men iallafall. Hon ska komma och hämta grejer som är hans också för han vill inte komma själv.
Då känns det ännu mer som ett farväl. Jag menar, om han har alla sina grejer, så kanske man aldrig mer får träffa honom?
Så ska jag inte tänka, jag vet. Men det har aldrig varit så nära innan. Han har inte brytt sig om sina grejer förrän nu när han måste hämta dom. Eller ja, Bella måste hämta dom.
Men vad ska man göra? Vi måste ju bli av med hans grejer med tanke på renoveringen.
Varför känns det som om jag aldrig mer kommer få prata med honom?
Jag vet att han pratar om oss, att han saknar oss och att han älskar oss. Och att han skäms över vad han har gjort, att det är därför han inte vill träffa oss. Men han vet väl att vi älskar honom? Att det kanske tar tid, men om han bevisar att han vill ändra på sitt liv, och gör det, att vi kommer förlåta honom så småningom?
Jag älskar min bror och vill ha tillbaka honom som den han var. Inte som han är nu.
Man får väl hoppas på att det blir bättre i framtiden.
Idag kommer Emma och Anton =) Måste städa lite och ställa upp extrasängen (PUST!) så att det är färdigt innan dom kommer. Känns bättre så.
Jag är hungrig. Åt ett knäckebröd precis men är inte mätt, haha..
Imorgon fyller min kära mor 47 år. Det ska vi fira! Och så kommer Hampus och Sara också =D
Trevligt trevligt =)
Hmm. Om jag skulle träna lite på den där grejen? Först måste jag nog äta ett till knäckebröd, så jag får lite mer energi, haha. Träningsvärk e bra, då vet man att man har jobbat bra. Även om det kanske inte var så länge! Mohaha.
Nej, nu ska jag ta tag i mitt liv för dagen!
Jag saknar dig. Kom tillbaka, jag väntar. <3
Kommentarer
Postat av: michelle
Jag förstå att hela situationen tär på er. Det hade det gjort på mig med om jag var i er sits, och jag känner verkligen med er som lever i en sån ovisshet. Även om det han gjort är hemsk så kan ni ju självklart inte sluta älska honom utan bara finnas där. Se det så, om han skäms för det han gjort mot er så betyder det att han kan ändras och komma tillbaka :). Om han inte skulle skämmas så skulle han ju inte bry sig. Det kommer ta tid för honom och för er att förlåta honom till 100 % men det kommer en dag då ni står där och kramas. Det är jag säker på!
Trackback