perfect memory.
Helt plötsligt började tankarna snurra i huvuet på mig.
Sitter och tänker tillbaka.
På allt som har hänt.
Jag kommer då inte fram till något vettigt.
Jag saknar min bror, men det vet ni ju redan.
Haft en del skumma drömmar om honom på senaste.
Well well. Det löser väl sig! Hoppas jag.
jag vill ha inspiration till att skriva på min berättelse.
jag vill bli klar med den. men när jag väl öppnar dokumentet, och läser igenom
så går det inte. jag tappar lusten, inspirationen, glädjen över att skriva är borta.
alla ord som jag tänkte skriva ner försvinner. ännu ett tomt blad.
kul va?
jag älskade att skriva förr. förut fick jag ner alla mina känslor i ord, jag kunde skriva på min berättelse i flera timmar utan att vilja sluta. hade inspiration i princip varje dag.
vart tog den vägen?
det var ju nästan det enda som hjälpte.
det känns ganska tungt, då jag hållt på med min berättelse i ungefär 3 år skulle jag tro. den är ju långt ifrån klar!
ibland önskar jag att jag kunde trolla. trolla fram lite inspiration, lite kreativitet från min hjärna, så jag kan bli klar.
jag vet vad som ska hända, jag vet allt, men jag vet inte hur jag ska skriva ner det.
hjälp mig?
nä, detta blev ett mörkt inlägg känner jag!
nu ska jag inte skriva mer, orkar inte tänka på det nu.
there's no use looking back or wondering
how it should be now, or might have been
all this i know, but still i can't find ways
to let it go.
godnatt folk.
Sitter och tänker tillbaka.
På allt som har hänt.
Jag kommer då inte fram till något vettigt.
Jag saknar min bror, men det vet ni ju redan.
Haft en del skumma drömmar om honom på senaste.
Well well. Det löser väl sig! Hoppas jag.
jag vill ha inspiration till att skriva på min berättelse.
jag vill bli klar med den. men när jag väl öppnar dokumentet, och läser igenom
så går det inte. jag tappar lusten, inspirationen, glädjen över att skriva är borta.
alla ord som jag tänkte skriva ner försvinner. ännu ett tomt blad.
kul va?
jag älskade att skriva förr. förut fick jag ner alla mina känslor i ord, jag kunde skriva på min berättelse i flera timmar utan att vilja sluta. hade inspiration i princip varje dag.
vart tog den vägen?
det var ju nästan det enda som hjälpte.
det känns ganska tungt, då jag hållt på med min berättelse i ungefär 3 år skulle jag tro. den är ju långt ifrån klar!
ibland önskar jag att jag kunde trolla. trolla fram lite inspiration, lite kreativitet från min hjärna, så jag kan bli klar.
jag vet vad som ska hända, jag vet allt, men jag vet inte hur jag ska skriva ner det.
hjälp mig?
nä, detta blev ett mörkt inlägg känner jag!
nu ska jag inte skriva mer, orkar inte tänka på det nu.
there's no use looking back or wondering
how it should be now, or might have been
all this i know, but still i can't find ways
to let it go.
godnatt folk.
Kommentarer
Postat av: P
Det där med att skriva känner jag igen mig i. Jag är likadan.. =/
Postat av: Michelle
Det funkar aldrig att tvinga fram inspirationen. Förmodligen kan du inte skriva mer på din berättelse nu och hade jag vart du hade jag börjat skriva på något nytt. Då kanske du får glöd till att skriva på den andra sedan. :)
Trackback